Den som vandrar i mörker, snubblar lätt.

Sommaren. Jag älskar och hatar sommaren. Jag älskar sommaren för jag är ledig. Jag hatar sommaren för jag är ledig.
 
Ibland händer det på sommaren. Det är som om mörkret samlas omkring mig lite extra på något sätt. Som om det omsluter mig helt och hållet i några dygn. Jag tappar rutinerna. Är vaken i flera dygn, ångest, stress och ingen matlust. Mår bara illa och dåligt. Men jag försöker. Tar min medicin, lägger mig i sängen tidigt. Lagar god mat som jag sedan får slänga. Försöker. Försöker. Går ut långa promenader på nätterna för att göra mig trött. Sliter ut mig på dagen för att kunna sova. Men det går inte. 
 
Men jag bröt det denna gången. Lades in bland vita lakan och torr luft igen. Vet inte hur många gånger jag varit där nu. Kämpade för en kort tid denna gången. Vitklädda människor och rutiner. Rutiner rutiner rutiner. Fick tillbaka matlusten. Tog min medicin regelbundet. Fick nya mediciner. Åt bra. Sov bra. Det behövdes. Ibland behövs det faktiskt. Jag hatar stället. Vill inte vara där egentligen. Men ibland hjälper det lite. Det finns där för mig. Ett ställe jag kan fly till när allt rasar samman. 
 
Men jag är lite starkare nu. Hemma bland lugnet och ljusen i mina rum. Får mig att uppskatta vardagen lite. 
 
 
 
 
 





Moster Elin

Fina underbara unge! Du skriver helt fantastiskt vackert. Och smärtsamt. <3 <3

Anonym

Jättefint skrivit fredrika ta hand om dig styrkekramar

Stalker?

Namn:


E-postadress:


URL / Bloggadress:


Din Kommentar:


Trackback
Ladda ner en egen design gratis | Bonusar inom casino, poker och bingo